ONT!


Så nu har festen tagit rum och den är över... Det var mycket planering och allt skulle klaffa, och vi fixade det. Tack min fina Björn som styr upp när det verkligen behövs...

Jag är super nöjd med festen, TACK till alla er som kom och förgyllde min kväll
Så nu är det lugnt här hemma och försöker ff komma in i vardagen vilket börjar bli jobbigare nu igen när det drar ihop sig till årsdagen då helvetet kom över oss.. FYYYY säger jag bara, jag är så skör just nu och vet inte riktigt, vad som är vad... Känner mig helt tom i hjärtat och en bit saknas mig. Blir såå ledsen, när jag tänker på att våra barn snart skulle blivit 1 år ... och att jag sörjt i 1 år, tänkt på dom 23 av 24 av dygnets timmar i ett helt år... ont som bara den gör det i min själ !!

Jag hade nån slags tanke att jag ska göra det jag vill nu och inte stoppa mitt liv, och det var tre saker 1 skaffa valp, 2 resa 3, ha min stora 30 års fest, sen skulle jag "klara" av att gå vidare, men riktigt så enkelt är det inte, jag kommer inte vidare.

Mina tankar snurrar hela tiden och jag vet inte hur jag ska kunna veta när det "ok" att gå vidare...

Jag har så ont och vill att det ska gå bort så jag kan gå vidare men jag vet ju att det kommer aldrig bli så, så hur gör man? Jag är inge bra på det här och vill inte vara så ärrad för livet. Kan inte göra något med 100 % glädje och utan en tanke på våra barn. Önska jag kunde dra tillbaka tiden.

Jag tänker hela tiden på hur våra barn skulle sett ut, hur dom skulle va och så.. kommer jag ju aldrig få svar på och det gör ont igen !!

Våra fina små Änglar , Jag älskar er
Va med min syster dotter på bio, va bland det jobbigaste jag gjort, tänkte mig inte för, samma sak där.. tänker bara på att vi aldrig kommer göra detta med barnen..

Ja just nu känns det som att allt gör ont, bara vad jag än gör och jag gråter varje dag..

Så nu ber jag sinnesro bönen.. och inbillar mig att jag ska må bättre.

Ge mig ro att acceptera det jag inte kan förändra.
Mod att förändra det jag kan.
Visdom att inse skillnaden.

Ta hand om varann.. Livet är för kort


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0