Förkyld !!

 
Ja, börjar och känna mig snorig och jävlig. Men i övrigt helt ok..
Livet överraskar en ibland, med det värsta man kan vara med om men samtidigt när chocken lägger sig så får man lite perspektiv på saker och man kan tänka klart, och återfå hopp.

Jag känner att jag måste ta tag i mig själv nu och "rycka" upp mig och se framåt och inte blicka och tänka så mycket på vad som varit, mitt <3 gav mig en riktig "wakeup call". och det känns som att en "propp" släppt eller hur jag ska uttrycka mig.
Livet är skört, och vad som helst kan hända när som helst. Va noga med att lyssna på varandra och lyssna ordentlig..
 
P.S I LOVE YOU
 
Peace

ONT!


Så nu har festen tagit rum och den är över... Det var mycket planering och allt skulle klaffa, och vi fixade det. Tack min fina Björn som styr upp när det verkligen behövs...

Jag är super nöjd med festen, TACK till alla er som kom och förgyllde min kväll
Så nu är det lugnt här hemma och försöker ff komma in i vardagen vilket börjar bli jobbigare nu igen när det drar ihop sig till årsdagen då helvetet kom över oss.. FYYYY säger jag bara, jag är så skör just nu och vet inte riktigt, vad som är vad... Känner mig helt tom i hjärtat och en bit saknas mig. Blir såå ledsen, när jag tänker på att våra barn snart skulle blivit 1 år ... och att jag sörjt i 1 år, tänkt på dom 23 av 24 av dygnets timmar i ett helt år... ont som bara den gör det i min själ !!

Jag hade nån slags tanke att jag ska göra det jag vill nu och inte stoppa mitt liv, och det var tre saker 1 skaffa valp, 2 resa 3, ha min stora 30 års fest, sen skulle jag "klara" av att gå vidare, men riktigt så enkelt är det inte, jag kommer inte vidare.

Mina tankar snurrar hela tiden och jag vet inte hur jag ska kunna veta när det "ok" att gå vidare...

Jag har så ont och vill att det ska gå bort så jag kan gå vidare men jag vet ju att det kommer aldrig bli så, så hur gör man? Jag är inge bra på det här och vill inte vara så ärrad för livet. Kan inte göra något med 100 % glädje och utan en tanke på våra barn. Önska jag kunde dra tillbaka tiden.

Jag tänker hela tiden på hur våra barn skulle sett ut, hur dom skulle va och så.. kommer jag ju aldrig få svar på och det gör ont igen !!

Våra fina små Änglar , Jag älskar er
Va med min syster dotter på bio, va bland det jobbigaste jag gjort, tänkte mig inte för, samma sak där.. tänker bara på att vi aldrig kommer göra detta med barnen..

Ja just nu känns det som att allt gör ont, bara vad jag än gör och jag gråter varje dag..

Så nu ber jag sinnesro bönen.. och inbillar mig att jag ska må bättre.

Ge mig ro att acceptera det jag inte kan förändra.
Mod att förändra det jag kan.
Visdom att inse skillnaden.

Ta hand om varann.. Livet är för kort


Full fart

Ja, håller på med fest planer och allt vad det innebär, ser verkligen fram emot festen och hoppas vi kommer ha kul. Ja.. inte lätt att beräkna dryck o mat så nu får det bli som det blir.... och tar det ena slut får man äta eller dricka det andra... aa det är väll det som snurrar i mitt huvud just nu, och imorrn smäller det <3.

Tråkigt med folk som avbokar i sista stund, då jag bad folk va noga med att planera in pga platsbrist, nu får vissa avstå nu som gärna hade kommit och festat till... men då vet jag vilka som kan få vara på reserv listan nästa gång. ( så nu har jag gnällt av mig, haha).

Tummis o Lazee (ja, jag vet ff osäker på stavningen :/) är bästa polare nu, och rutinerna börjar sätta sig i den lilla damen, hon är så fin så och jag är nöjd med henne, snart börjar kurser och träningar så det är det slut på det roliga för henne :)...

Hon är tuff och har attityd och det gillar jag, lite utmaning och något att jobba med igen. Ska bli kul.

Ja... mitt i allt så börjar det närma sig 1 år sen våra barn föddes och det känns och det blir jag påverkad av genom att det tar mkt energi och jag blir trött.

Kommer sakna hela mitt liv och det känns jobbigt, jag håller på och klurar ut hur jag ska klara av att gå vidare och hur jag ska leva med detta för alltid, att alltid känna sorg och smärta ?! Det har snart gått ett år, ett år av sorg, längtan och inte en dag har passerat utan att mina tankar har funnits hos mina barn, varje sekund,minut ,timma !! Det känns.

Jag kommer aldrig att bli gamla Randa igen, så som sagt jag jobbar på att bli lite mer hel igen och ALDRIG glömma men kanske gå vidare lite..





RSS 2.0