Semester snart.....
Ja, snart är vi helt lediga tillsammans, varav en blir till Kroatien, som nu äntligen är bokat och klart. TACK till er som bidrog till resan.
Tack Bästa svärföräldrarna i världen för natten vi fick på Görvälns slott super mysigt var det.
Ja mycket händer på 2 veckor :).
Har träffat en PT på world class som visat mig att jag orkar visst lyfta mer än jag trodde :),intressant och nyttigt. Skönt att få lite nya ideer mm.
Återigen firade vi midsommar hos Björns moster med familj i viksberg, det var jätte trevligt och så skönt att Tummis kan vara med och dessutom uppföra sig exemplariskt. Vi åt midsommar lunch och dansa runt stången och avsluta med hemmagjort lyckohjul :) och grillning... Så trevligt så. Känns som att det får bli en tradition som vi hakar på, andra året i rad vi firar med dom.
Det är klart man får minnen hela tiden, förra året till midsommar hade jag och Björn fått veta att vi vänta barn.. det var en så lycklig tid.Som jag saknar så mycket. Vi var så stolta.
Tankarna snurrar varje dag och det är svårt att bara koppla av helt och hållet.
Ibland känner jag att det är taskigt och fel att vara glad och att "släppa" taget för en liten stund och det är svårt att jobba bort den känslan.
Skulle vilja orka ta mig igenom barnens kort och så men det tar emot varje gång... och så vill jag göra det ihop med Björn men vi har liksom kört fast när det gäller korten.
Försöker hålla mig sysselsatt med massa annat som festen, valpen som jag verkligen längtar och ser fram emot och lite annat smått och gått. Dessutom så börjar jag jobba 75% fom 1 juli.
Men här får ni lite kort från slottet och på valpen som nu är 3 veckor iaf. :)
Lyxig säng sååå skön
Fönster igenom badrummet precis intill badkaret :)
Lillfisen 2 veckor (gissar jag att hon e på bilden)
Livskriser/realistisk ! + Valpen 1 vecka
Denna vecka har jag drömt mycket om tjejorna och jag tror jag har kommit ett ytterligare steg framåt på något sett. Drömde att Noor låg kvar på neo och att jag och Björn stängt av bara för att vi inte orkade mer, och när vi tillslut mötte henne så var hon som ett "vanligt" barn i storlek och liknade min systerdotter, bara ljusare och brunt rakt hår :) . Det var mysigt att få ha henne i drömmen en stund, men jobbigt att vakna :/.
Mycket händer runt omkring och livet känns verkligen annorlunda.
En kär morbror är svårt sjuk, och han åkte in i samband med att vi åkte in förra året men det är inte förrän senaste månaden jag orkat hälsa på honom. Mina tankar går till han och familjen varje dag.
Igår fick jag till mig att en bekant förlorat sin partner !! Hemskt och tråkigt så plötsligt. Vila i Frid.
Detta triggar igång mycket inom mig känslomässigt, tänker mer på barnen och livet mm.
Sen kommer vi till alla kommentarer som gör mig mållös och undrar hur mycket människor tänker, tänker dom överhuvudtaget, har dom den kapaciteten!!! Dom kan i allafall inte varit med om en kris i livet. (drygt jag vet).
Vi alla har varit med om olika saker, olika betungande kriser, men när folk skriver gud va stark du är, vad menas med det ? Vad ska jag göra, lägga mig ner och dö ? börja skära mig ? vad ? .... Jag har valt att leva och då gör jag det bästa av att kunna må så bra som möjligt och jag tar ett steg i taget, och jag bryter ihop och kommer igen och bryter ihop och kommer igen och då lite starkare och så vidare. Det svider och gör ont som f*n, men det går.
Sen finns ju alltid förnekelse människan, dom tror jag igentligen mår sämst. Tackar dom högre makter att jag inte är en sån person ,fylld med ångest.
Nästa kommentar är : Du är inte värd detta ???!!! Har lust att dra av varenda hårstrå på mitt huvud. Finns det någon människa som är värd att få cancer, att förlora sin partner, att förlora sina föräldrar helt plötsligt, att förlora sina barn ? Enligt mig NEJ det finns det inte. Sluta skriv så, blir galen.
När kriser uppstår nära en eller man går igenom det själv så blir man mer rädd om livet och sina när och kära, helt förståligt, men vad som också är sant är att detta med att tänka så är kortvarigt,ju längre tid som går desto mer trappar man av dom tankarna och man börjar "slappa" igen och tjafsa eller vad man nu än gör.
Detta tror jag är nyttigt för livet är så.... Det ÄR inte en dans på rosor eller bara sång och fågelkvitter. Så skulle du ha nått otalt som du inte hinner reda ut!! so be it, thats life, Det jag vill säga är väll igentligen, att vi kan inte gå och va förberedda för allt livet har att ge eller ta av oss. Det tycker jag är bra, hade jag vetat vad som väntade oss, vet jag inte om jag hade stått ut.
Finns så mycket mer att skriva om detta, men snart ska jag gå och jobba så, det kommer väll en annangång.
Randa
Valpen 1 vecka gammal
Bild på lillfisen 3 dagar gammal
Valpen är äntligen född :)
Vi har funderat kring namn och så, får se vad uppfödaren hittar på för nått,kanske kan kombinera nått från det, om inte så tycker Björn att hon ska heta Lazee. Vi får väll se vad det blidde.
På jobb fronten kämpas det på, går som en berg och dal bana känslomässigt, planen är att va tillbaka i tjänst 100% i september. Men tar en dag i taget nu så får vi se hur det går och hoppas det går bra.
Semesterplanerna börjar smidas och Kroatien (Makarska) väntar framöver ska bli skönt att vila,sola och bada med älsklingen och säkert äta gott också, och så Riga såklart för införsel av alkohol till min 30 års dag.
Blir nog nån trip ner till skåne också,ska ni se.
Full rulle.
Mamma älskar er och finns med er i mina tankar varje minut varje dag ♥♥♥
